Om stål

Definitionen av stål är ett material med grundämnet järn som huvudbeståndsdel, vilket är framställt genom en smältprocess och med en halt av kol som inte överstiger 1.8 viktprocent
I vardagsspråk används ofta ordet järn som en synonym för många olika tillverkningsformer av stål, t.ex. plattjärn och armeringsjärn

Stålet är idag den viktigaste bruksmetallen. I tekniskt språkbruk så kallas allt smidbart, formbart järn för stål. Det är endast råjärn och gjutjärn som kallas för järn. De har en mycket högre kolhalt än stål vilket gör den sprödare. Det finns idag över 20 000 olika stållegeringar i tekniskt bruk. En legering betyder att stålet är legerat med en annan metall eller grundämne för att ge det olika önskvärda egenskaper. Stålets egenskaper påverkas av dess sammansättning och därutöver av värmebehandling som ofta genomförs i skyddsglas efter ett givet temperatur- och tidsprogram. Detfinns olika legeringar av stål som kallas lättmetaller. Den låga densiteten och den därav låga vikten har gett lättmetallerna deras namn. De viktigaste lättmetallerna är aluminiumlegeringar. Andra är titan- och magnesiumlegeringar.
Många av de tungmetaller som används inom stålindustrin är miljögifter, medan andra, som järn, är nödvändiga för levande organismer. Av miljöskäl så börjar man minska användningen av eller avstår från att använda ett flertal tidigare brukade metaller och metallegeringar. Exempel på miljöfarliga metaller är t.ex. bly, kadmium och kvicksilver.

Man brukar dela in stålsorter efter olika användingsområden och ändamål:

• Gjutstål
• Konstruktionsstål
• Verktygsstål
• Rostfritt stål
• Höghållfast stål

Exempel på olika produkter av stål är t.ex.

• Plåt
• Platt och rundstänger
• Profilstänger
• Armeringsjärn
• Fackverksbalkar och svetsade balkar
• Kallformade profiler
• Rör
• byggplåt